can't live with me, can't live without me.

Dags att gå och försöka sova lite. Öppnar imorn bitti och jag vill inte se ut som ett spöke imorn.
Vet inte hur jag ska kunna somna dock. Kan inte läsa, kan inte titta på tv, blir för rastlös. Whats wrong with me, stresssymptom eller vad.

Vill inte ens skriva det här tråkiga blogginlägget heller. Hoppas jag är på bättre humör imorn, och jag hoppas inte min mamma förstör mitt humör då också. Hon hatar mig verkligen den där människan. I don't care, hade jag kunnat hade jag gjort henne en tjänst och dragit så fort som möjligt. Men jag är ganska fast i min situation just nu. Tyvärr.


Ensam är stark. Jag behöver ingen mamma eller pappa. Klarar mig ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0